Sofie

Mitt liv är verkligen som en berg- och dalbana. Nyss kändes allt bra o härligt men nu har jag en klump i magen som inte vill ge med sig. Varför ska jag alltid vara så känslig o jobbig? De värsta är att jag inte vågar berätta precis hur jag känner för personerna som är drabbade av min känslighet av olika anledningar. Men jag litar inte på människor, killar är idioter o tjejer är svin (lite halvt ironi) Men faktiskt, de finns så mycket folk skulle kunna göra mot mig eller dig eller vem som helst som man aldrig skulle kunna få reda på. De är de som skrämmer mig.

Jag har alltid trott att jag är bra på att prata om problem o svårigheter men de är jag inte. Skriva är mycket lättare. Tack sms!

Nu ska mamma och jag åka in o handla och sola. Då ska jag fundera hur jag ska göra med allt.